Aktivt arbete med matsvinn på Tibros skolor

Den här filmen inleds med att en lärare delar ut mat till en elev i Ransbergs skolas restaurang. Hon frågar först eleven om hon vill ha fisk eller pastagratäng och sedan frågar hon om eleven vill ha en halv fiskfilé eller mindre. Därefter frågar kommunikatören Christina Froh eleven Saga Johansson om hon har några knep som gör att hon slänger så lite mat som möjligt. "Man kan äta upp den," fastslår Saga. Kocken Sofia Grennfalk berättar hur de uppmärksammade den internationella matsvinndagen i skolrestaurangen: "I fredags uppmärksammade vi ju matsvinn lite extra då det var den internationella matsvinndagen. Då ville vi visa på skillnaden av vad matavfall är och vad matsvinn är. Matavfall är ju sådant som oundvikligen uppkommer när man lagar mat. Det blir ju lite skal och det blir kärnor och sådant som man inte kan ta tillvara på eller som man inte kan äta upp. Och matsvinn är ju mat som har blivit över," säger hon. Christina Froh intervjuar Sofia Grennfalk och hennes kollega Ulrika Pettersson: "Vi är på Ransbergs skola och vi ska prata matsvinn," säger hon. "Hur jobbar ni för att få så lite matsvinn som möjligt?" "Vi jobbar ju med det hela tiden," betonar Sofia. "Vi ställer inte in allting i ugnen på samma gång. Vi gör lite mat i taget så ser man hur mycket som behövs. Sen vet vi ju ungefär hur mycket som går åt, så vi kan ju planera utifrån det." Sofia fortsätter: "Vi kyler ner maten snabbt. Vi har ju en sådan här bra blaster så att man kan ta tillvara på maten på bästa sätt. Och så tänker vi att det inte gör så mycket om vi har mat över heller för vi gör om maten eller ställer fram den igen," säger hon. Kollegan Ulrika Pettersson fyller i: "Vi serverar den nästa dag eller en annan dag när det passar," säger hon. "Har ni flera rätter som man kan välja emellan," frågar Christina. "Ja, vi har ju en huvudrätt varje dag som vi skriver ut på menyn, på matsedeln. Sedan skriver vi alltid längst ner på matsedeln att vi har ytterligare minst ett alternativ varje dag. Men vilket alternativ det blir bestäms inte så långt innan och det är just för att vi ska kunna ta tillvara på det vi har," klarlägger Sofia. Hon fortsätter: "Det gäller både maträtter som vi har och även mat som vi har i kylen". "Kan ni ge några exempel på sådana här typiska "ta till vara-rätter"? frågar Christina. "Vad hade vi för mat igår till exempel?" säger Sofia och vänder sig till Ulrika. "Igår hade vi..," börjar Ulrika. Sofia fortsätter: "Vi hade ju pasta med ost- och skinksås," "Ja, och så blev det gratäng idag," säger Ulrika. "Ett bra alternativ till fisken idag," fyller Sofia i. "Köttfärssås och sådant är också väldigt bra att ta vara på och göra om," konstaterar Ulrika. "Sedan kan vi ofta ta fram något som vi haft tidigare. Som igår. Då hade vi färsk majs, idag rostar vi den och serverar den igen. Det har vi värmt upp så att det inte finns några bakterier kvar," exemplifierar Sofia. "Sedan ställer vi maten i små skålar," fortsätter hon. "Vi mäter och väger maten emellanåt för att barnen ska få lite inblick i hur mycket som slängs," betonar Ulrika. Hon fortsätter: "Vi är också med vid serveringen och det är även skolans personal, så att det inte tas för mycket mat." "När ni har mätt hur mycket matsvinn det har blivit. Visar ni det på något sätt? Får barnen veta att så här mycket mat har vi slängt?" frågar Christina. "Vi berättade det, men vi har inte visat det praktiskt," säger Sofia. Hon fortsätter: "Men som i fredags, när det var den internationella matsvinndagen så mätte vi och de var medvetna om att vi skulle mäta. Det slängdes ju tio gram per tallrik och det är ju nästan ingenting. Nu sa vi att det motsvarar ungefär en liten cocktailtomat som jämförelse." "Och då är det ju lättare för dem att förstå," inflikar Ulrika. "Och vi tycker inte att vi har mycket matsvinn", förtydligar Sofia. "Det har vi faktiskt inte, varken tallrikssvinn eller kökssvinn." Sofia pekar på fördelarna med att arbeta på en liten skola: "Det är ju en fördel att det här är en liten skola. Vi känner barnen. Vi kan prata med alla barnen när de lämnar in disken. Om det blev lite mycket mat en dag så säger vi till dem att ta lite mindre nästa gång," säger hon. Christina pekar på det pedagogiska i att involvera barnen i arbetet med matsvinn: "Det är ju ett viktigt sätt också. Det blir ju en pedagogisk del i det här också, att vi som vuxna tydliggör på olika sätt," konstaterar hon. "Det är jätteviktigt att barnen är involverade i det här," betonar Ulrika. "Och att både vi som vuxna och personalen är det," inflikar Sofia. "Och det kan ju också vara så att man tar med sig det här tänket hem," reflekterar Christina. "För det är ju fördelen när vi jobbar med barn och unga att det kan bli lite ringar på vattnet också." "Ja, precis", håller Sofia med om. "Sedan har ju vi märkt att miljön inverkar mycket på matsvinn också," förmedlar Ulrika. "Är det stökigt i matsalen så slängs det mer, det gör det ju," fastslår Sofia. Hon fortsätter: "Det hänger också ihop med att de har för bråttom och måste springa ut på rast. Då är det många som står vid disken och försöker äta upp det sista. Så det gäller ju att ha tid och ro när man sitter och äter och det är något vi jobbar med." "Kan ni beskriva lite grann hur ni jobbar med matro?" frågar Christina. "Vi är på dem ständigt om att dämpa ljudnivån. Vi har skrivit regler på entrédörren. De handlar om att man ska vara tyst i kön och att man bara pratar med dem vid sitt bord med låg ton," berättar Sofia. Hon fortsätter. "Sedan är det ju också att lärarna är delaktiga här i matsalen. De äter pedagogisk lunch så de är ju med de också. De sitter med vid borden och de serverar också." I slutet av filmen ser vi en grupp barn som är i matsalen. Några sitter och äter vid borden och några barn är i rörelse för att hämta måltidsdryck eller lite mer mat. Man hör en bjällra ljuda och så säger en av skolans lärare: "Då tar vi några tysta minuter nu som vi bara koncentrerar oss på att äta."