Frivillighet eller tvång

Telefon
0504-180 00 (Växeln)

E-post
socialnamnden@tibro.se

Besöksadress
Centrumgatan 17

Hand separates parents and child. Deprivation of parental rights of parents. Legislative or corruption obstacles to the adoption of a child. Countering child abuse. Psychological assistance. Family

Barn som inte mår bra har rätt till stöd och hjälp. Familjen och socialnämnden är oftast överens om vilken hjälp barnet och familjen behöver. Om det finns en stor risk för att barnets hälsa och utveckling skadas på grund av hemmiljön eller sitt eget beteende kan socialnämnden ansöka om att barnet ska omhändertas enligt Lagen om vård av unga. Det är alltid en sista utväg.

Alla barn i Sverige har rätt att växa upp tryggt och säkert och få det skydd och stöd som de behöver. Det är i första hand vårdnadshavarna som ansvarar för det, och de kan få mycket stöd av samhället.

När ett barn eller en ungdom inte mår bra försöker socialtjänsten hitta lösningar och stöd tillsammans med vårdnadshavarna.

Det kan vara:

  • stödkontakt med socialsekreterare
  • stöd i hemmet
  • kontaktperson
  • kontaktfamilj
  • vård och behandling i familjehem eller i annat boende

Lagen om vård av unga - en sista utväg

Socialnämnden kommer ibland fram till att ett barn behöver vård utanför det egna hemmet. Om föräldrarna, eller barnet självt om det fyllt 15 år, inte vill detta kan socialnämnden ansöka hos Förvaltningsrätten att de beslutar om sådan vård. Ett sådant beslut fattas med stöd av Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortat LVU.

Riskfylld hemmiljö eller skadligt beteende

Ett beslut om att ett barn inte kan bo kvar hos sina vårdnadshavare är en sista utväg. 

Domstolen kan besluta om sådan vård om det finns en stor risk att barnets hälsa och utveckling skadas på grund av sin hemmiljö eller det egna beteendet. Det kan till exempel handla om att ett barn utsätts för allvarlig försummelse, våld eller andra övergrepp eller att barnet använder droger eller begår brott. Vid sådana ärenden får både barnet och vårdnadshavaren ett offentligt biträde, som oftast är advokat.

Vårdnadshavare får ge sin syn i domstolen

Domstolen granskar alltid socialtjänstens utredning och yttranden från barn,  vårdnadshavare och deras offentliga biträden inför ett beslut om omhändertagande. Det hålls också en muntlig förhandling, där socialtjänsten och vårdnadshavare få framföra sin syn på barnets situation.

Rätt att överklaga

Om domstolen beslutar att ett barn ska omhändertas har vårdnadshavare alltid rätt att överklaga beslutet.