Draghandtag med bildhuggerier. Silhuetter av lekande barn. Och ett gigantiskt träd gjort av spillvirke från industrin. Det är den konstnärliga utsmyckningen på Baggeboskolan, som har skapats av bildhuggarna Emilia Lehrgrafven och Olivier Lando Trottein och lärare och elever på Tibro Hantverksakademi. Se hur konstverken har skapats och vilken koppling de har till Tibros hantverkstraditioner i vår film.

När Baggeboskolan startar i höst kommer elever och personal att mötas av konstverk direkt när de öppnar en dörr till skolan. I skolans fem entréer sitter då totalt tio draghandtag med detaljrika motiv från olika kulturer och tidsepoker och motiv med koppling till Tibros historia, noggrant urskurna i två meter långa trästycken i lönn. 

Bildhuggarna Emilia Lehrgrafvens och Olivier Lando Trotteins gemensamma mål är att deras bildhuggarkonst inte bara ska vara dekorativ utan också tankeväckande.

– Vi hoppas att draghandtagen ska väcka nyfikenhet hos både barn och vuxna, både för motiven i sig och för den starka bildhuggartraditionen som finns här i Tibro, säger Emilia.

Hyllning till Tibros bildhuggartradition

De tio draghandtagen är tänkta att vara en hyllning till det hantverksmässiga bildhuggeriet, som varit en viktig del av den lokala hantverkstraditionen i Tibro.

– Varje handtag är unikt. Vi har velat lyfta fram bildhuggerihantverket på ett nytt sätt och få det att leva vidare, vid sidan av det mer industriella bildhuggeriet, säger Olivier.

Precisionskrävande hantverksarbete

Emilia och Olivier kommer att ägna hela sommaren åt det precisionskrävande arbetet med att skära ut och hugga fram de olika motiven i draghandtagen. Varje handtag beräknas ta drygt 100 timmar att skapa. 

Gigantiskt träd i ljusgården

I skolans ljusgård pryds en av väggarna av det största konstverket på skolan, ett gigantiskt träd. Det är ett av konstverken som Tibro Hantverksakademi står bakom. Konstverket, som är gjort av spillvirke har skapats av läraren Olle Hjertquist, bildhuggaren Emilia Lehrgrafven och sågverksägaren Gustav Jorde i samarbete med skolelever och flera andra lokala aktörer. 

- Vi hade en workshop med en femteklass på Smulebergsskolan. Eleverna fick komma med förslag på vad de ville ha med i konstverket och då växte ett träd fram, berättar Olle.

Spillvirke från industrin

Konstverket består av 5 000 målade träpluttar, så kallade frånsågningar från industrin, och grenar och ytskiktet på en ekstam, en så kallad bak, som kommer från Gustav Jordes lilla sågverk i Forsvik. Olle och Emilia såg till att trädet fick sin slutliga form på ett golv i Näringslivets Hus.

- Vi lade ut stammarna och grenarna på ett stort golv och placerade sedan ut träpluttarna på ett sätt som blev harmoniskt, berättar Olle.

I trädet finns även ugglor som skurits ut ur ett trästycke av Gustav Jorde samt instick av böcker.

- Ugglorna i toppen av trädstammen kom till när vi la ut trädet och såg att det fattades en bit däruppe, klargör Olle.

Silhuetter av lekande barn och musicerande ungdomar

Tibro Hantverksakademi, med Olle Hjertquist i spetsen, har också skapat  silhuetterna av lekande barn som pryder den ena sidan på trappan, som leder upp till plan två från Baggeboskolans entréhall. Dessa silhuetter - och träribborna som de är utskurna i - kom till för att projektgruppen för skolbygget tyckte att det behövdes en inramning av trappan. 

Olle har också varit med och skapat silhuetter av två musicerande ungdomar som pryder väggen vid dörren till skolans musiksal. I dessa silhuetter finns två förgyllda detaljer, en mikrofon och en elgitarr. Dessa detaljer har en elev på Tibro Hantverksakademi skurit ut i en CNC-maskin och sedan har lärare och elever på skolan förgyllt dem med guld.

-  Vi ville ha en gitarrist och en silhuett med en gitarrist såg väldigt
konstigt ut och då kom jag att tänka på att man kan göra den i ett annat material, förklarar Olle. Han tycker att det finns ett värde i att det finns med förgyllda detaljer i konstverket.

- Att få med lite guld är kul eftersom förgyllning är lite unikt för Tibro Hantverksakademi. Vi har den enda förgyllningsutbildningen i norra Europa, upplyser han.