"Vi är barnen ifrån Kramdalen. Vi är här för att lära oss om att barn är olika." Så inleder en av Tibros förskollärare ett samtal om olikheter med en grupp förskolebarn i filmen om Mångfald i förskolan.
"Är vi olika som sitter här," frågar hon barnen.
"Jaa", svarar barnen.
"Vad är vi olika med?" frågar förskolläraren.
"Vi är faktiskt olika med hur vi ser ut," konstaterar en flicka i gruppen.
"Ja, man kan se olika ut," bekräftar förskolläraren. "Finns det något mer som man kan vara olika med?" fortsätter hon.
"Vi kan faktiskt göra grejer olika", säger flickan.
"Men varför är det bra att vi är olika, vi här på förskolan, i Sverige och hela världen?" frågar förskolläraren.
"För att man kan göra olika grejer och då kan man hjälpa andra kompisar, " svarar en pojke.
Den här episoden avslutas med att påståendet "Det är bra att vara olika" visas på en svart bakgrund.
Därefter tas du som tittare med till en utomhusaktivitet på en annan av Tibros förskolor. En grupp barn sitter tillsammans med en förskollärare på en stor plastduk.
"Då ska vi lägga ut alla pinnar för att se om det blir lika många pinnar som myran har ben. Ska vi räkna tillsammans?" uppmanar förskolläraren de närvarande barnen.
"En, två, tre, fyra, fem, sex", räknar hon tillsammans med barnen.
Därefter förflyttas du som tittare till en inomhusaktivitet på ytterligare en av Tibros förskolor. Här sitter en förskollärare tillsammans med fem barn runt ett bord och spelar spelet Vildkatten.
"Den kanske, jättegott,"´säger förskolläraren och visar upp ett bildkort för barnen.
"En pepparkaka", fastslår en av pojkarna.
"Pepparkaka," bekräftar förskolläraren. Hon fortsätter: "Ska vi hitta pepparkakan?"
"Där", pekar ett av barnen.
"Nej, det är en nalle," säger förskolläraren. "Och pepparkakan?" upprepar hon.
"Där," säger en av flickorna glatt och pekar på spelplanen. Förskolläraren bekräftar att så är fallet och säger vad ordet pepparkaka heter på ryska: "Petchinka, ja."
De här lärsituationerna avslutas med att påståendet "Vi lär oss tillsammans" visas på en svart bakgrund.
Vi stannar kvar bland barnen och förskolläraren som spelar Vildkatten.
"Nu ska vi se," säger förskolläraren. "Jag ska visa er en bild och så ska vi se om vi kan vad det jag visar heter på olika språk."
"Den bilden, vad heter det på svenska?"
"Solros," säger två av barnen.
"Ja, eller en blomma," bekräftar förskolläraren. Hon frågar: "Jonatan, vad heter det på polska?"
"Słonecznik", svarar han.
"Men den, vad har jag här?" frågar förskolläraren och visar upp ännu ett bildkort.
"Nalle," fastslår ett av barnen, vilket bekräftas av förskolläraren. "Var ligger nallen?" frågar hon.
"Här," säger hon och placerar kortet på rätt plats på spelplanen. "Kan du på polska?" frågar hon.
"Misiek", säger Jonatan. "Michka på ryska," klarlägger hon själv.
Den här episoden avslutas med att påståendet "Mångfald berikar" visas på en svart bakgrund.
Nu sitter samma barn som spelade Vildkatten tillsammans på en matta på golvet ihop med en annan förskollärare. De pratar om vad de lärde sig när de spelade spelet.
"Vi lärde oss nya ord," säger en av pojkarna.
"Lärde ni er nya ord?" frågar förskolläraren.
"Jag kan det här ordet, gracias," fortsätter pojken.
"Gracias, vad betyder det då?" frågar förskolläraren.
"Tack så mycket," svarar pojken.
"Tack så mycket", upprepar förskolläraren. "Men du, har ni lärt er så mycket saker? Hon fortsätter:
"Jag har faktiskt också lärt mig. Fast kanske inte gracias, men nu lärde jag mig det av dig. Hon vänder sig till en av de andra pojkarna. "Men lärde du dig någonting?"
"Ja. " svarar han.
"Vad lärde du dig av en kompis", fortsätter förskolläraren.
"Vildkatten," svarar pojken.
"Vildkatten också," bekräftar förskolläraren. "Vet du vad, jag lärde mig faktiskt av en kompis att gå balansgång en gång när jag inte riktigt vågade. Det lärde jag mig."
"När du var liten?" frågar en av flickorna.
"Har du lärt dig något av en kompis?" frågar förskolläraren flickan.
"Jaa," säger flickan. "Vaddå?" frågar förskolläraren.
"Sträcka ut mig och göra hjärtan," svarar flickan.
"Just det, du har en kompis som har lärt dig att rita hjärtan. Det kunde inte du förut, men nu kan du det," konstaterar förskolläraren.
"Du då, Signe, du kanske också har lärt någon kompis att göra något?" frågar förskolläraren.
"Jag har lärt Alice att hoppa på gungorna," berättar Signe.
"Du har lärt en kompis att hoppa på gungorna," bekräftar förskolläraren.
"Ja, och det var Alice," svarar Signe.
Den här episoden avslutas med att påståendet "Vi lär oss av varandra" visas på en svart bakgrund.
I filmens sista del samtalar kommunikatören Christina Froh med förskollärarna Linnéa Arvidsson och Lola Wallin.
"Ni skulle gärna se att fler barn med olika ursprung möts och går tillsammans i Tibros förskolor. Vad är fördelarna med det?"
"Genom att barnen får möta olika kulturer så får de också en större förståelse för våra olikheter. Det är alltid berikande med nya perspektiv och nya kunskaper, " betonar Lola.
"Att låta barn utveckla sitt språk leder till att identitet och självkänsla stärks. Alla språk är värdefulla. Vi vill ta tillvara på familjers olika språk och kulturer för vi vet att det är berikande och utvecklande för alla," framhåller Linnéa.
"Du kan göra ett aktivt förskoleval som vårdnadshavare genom att kontakta Tibros barnomsorgshandläggare," klarlägger Lola.
