Riskgrupper och gravida (uppdaterad 1/4-22)
Telefon
0504- 180 00 (vxl)
Besöksadress
Centrumgatan 17
Tibro
Postadress
Centrumgatan 17
543 80 TIBRO
Det är frivilligt för en gravid arbetstagare att informera sin arbetsgivare om graviditeten. Arbetsgivaren ska dock överväga att vidta förebyggande åtgärder så snart de får kännedom om att en arbetstagare är gravid.
Det beror på att:
- Gravida utgör ur ett arbetsmiljöperspektiv en särskilt skyddsvärd kategori arbetstagare (se bl.a. AFS 2007:5).
- Gravida som är ovaccinerade tillhör riskgrupp efter vecka 22. Forskning visar att gravida som inte är vaccinerade löper ökad risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, vilket i sin tur ökar risken för att föda för tidigt. Inräknat inkubationstid bedöms risken öka vid graviditetsvecka 20.
- Enligt Folkhälsomyndigheten bör gravida med andra riskfaktorer, såsom fetma, diabetes eller högt blocktryck vara särskilt försiktiga.
Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.
Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.
När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:
Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade, varför arbetsgivaren bör vara mer restriktiv i till exempel skolan. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.
Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.
Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning ger vaccinet ett lika gott skydd för den gravida mot covid-19 som för övriga befolkningen. Det innebär, enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens bedömning, att en gravid person som fullvaccinerats anses ha samma skydd mot svår och allvarlig sjukdom som övriga fullvaccinerade.
Gravida som är vaccinerade tillhör inte längre riskgrupp för allvarlig sjukdom i covid-19. Arbetsgivaren kan därför i sin riskbedömning beakta om den gravida är vaccinerad eller inte.
Det är dock viktigt att poängtera att risken för allvarlig sjukdom och död inte är densamma som risken att den gravida exponeras för viruset. Samtliga gravida, oavsett vaccination eller genomgången infektion, ska behandlas lika vid bedömningen avseende risken för exponering av viruset (AFS 2007:5).
Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.
Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.
När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:
Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade, varför arbetsgivaren bör vara mer restriktiv i till exempel skolan. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.
Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.
Om arbetsgivaren kommer fram till att det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Arbetsgivaren ska då förbjuda den gravida att arbeta. Detta förutsätter alltså att arbetsgivaren genomfört en riskbedömning enligt AFS 2007:5 och där uttömt alla alternativ, inklusive arbete i hemmet.
Förbud för en gravid arbetstagare att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön görs med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen och AFS 2007:5. Det ska inte sammanblandas med avstängning enligt kollektivavtal.
Vid förbud måste arbetsgivaren dokumentera skälen till varför risker inte kan undanröjas eller varför arbetstagaren inte kan få andra arbetsuppgifter
En gravid arbetstagare som förbjudits att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas helt eller delvis, utifrån två olika förutsättningar:
- Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade förlossningen.
- Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19.
Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.
Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta enligt arbetsmiljölagen anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).
Tidigast från graviditetsvecka 32 kan den gravida ta ut föräldrapenning.
Om den gravida inte får graviditetspenning kan arbetsgivaren välja att stötta arbetstagaren i kontakten med Försäkringskassan för att ta reda på orsaken. Om exempelvis beslutet beror på att en uppdaterad riskbedömning krävs för en skolas lovperiod, kan arbetsgivaren välja att göra en sådan för just denna period. Ett nytt utlåtande kan sedan inlämnas till Försäkringskassan av arbetsgivaren (på samma blankett som tidigare). Arbetsgivaren kan ibland även bistå den gravida med mer information om hur man bedömt exponering för smitta till Försäkringskassan. Notera att kontakten med Försäkringskassan gällande ovanstående alltid sker i överenskommelse med den gravida.
Arbetsmiljöverket
Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), Arbetsmiljöverket
Graviditet och amning, Arbetsmiljöverket
Det här gäller för gravida, Arbetsmiljöverket
Information om arbete som utförs av gravid, Arbetsmiljöverket
Försiktighetsprincipen ska råda, Arbetsmiljöverket
Folkhälsomyndigheten
Information om gravida och covid-19, Folkhälsomyndigheten
Försäkringskassan
Blankett Försäkringskassan förbud att arbeta, Försäkringskassan (PDF)
Graviditetspenning, Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) kan utges till personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattar anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gäller från 8 december 2021 till 31 mars 2022.
Försäkringskassan beslutar om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utges i form av ett schablonbelopp. Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Beviljas medarbetaren ersättning så följer med det även en ledighetsrätt under samma period.
Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken eller undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.
Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.
Gällande lista över riskgrupper anges på Socialstyrelsens hemsida.
Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.
Lista över riskgrupper, Socialstyrelsen
Vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition kan ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Möjligheten till viss smittbärarpenning gäller dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kan även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga har beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken.
För viss smittbärarpenning krävs det att den anhörige inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt..
Formellt finns inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar eller arbete i hemmet är möjligt då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Utgångspunkten är att arbetsgivaren ansvarar för verksamheten och behöver alltid säkra att det finns tillräcklig bemanning inom exempelvis hälso- och sjukvård. I en situation där arbetstagare känner oro kan det vara lämpligt att understryka att oro för smitta inte arbetsrättsligt är ett giltigt skäl att vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller inte infinna sig till arbetet.
Men arbetsgivaren behöver självfallet ta hänsyn till om det finns enskilda arbetstagare som är i en särskilt utsatt position. Det kan exempelvis handla om personer som extra infektionskänsliga eller har anhöriga som är det. Det behöver därför göras en individuell bedömning i varje situation där arbetstagare signalerar stark oro eller vägran att arbeta.
Som arbetsgivare är det viktigt att respektera och bemöta oron för smitta hos medarbetare för att komma i kontakt med personer som är smittbärare eller sjuka i Covid-19. Arbetsgivaren behöver ta tid för att ha en dialog med sin personal om hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt. Samtliga på arbetsplatsen bör ta del av den information som Folkhälsomyndigheten publicerar, det regionen och smittskyddsläkare informerar om status i länet samt de riktlinjer och råd som finns framtagna gällande bemötande av smittade eller sjuka i Covid-19.
Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, enligt Socialstyrelsens definition, ska arbetsgivaren undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken. Har du en medarbetare som klassas som riskgrupp ska du som chef göra en riskbedömning för individens arbetssituation och arbetsmiljö.
Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning t.ex. genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.
Vilka anpassningar arbetsgivaren kan göra måste bedömas i varje enskilt fall, dels utifrån arbetstagarens behov, dels utifrån verksamheten som bedrivs och vilka förutsättningar den ger. Om det inte går att anpassa arbetssituationen så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika spridning av smittan, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka viss förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan.
Ledighetsrätten hos arbetsgivaren är kopplad till att medarbetaren får ersättning från Försäkringskassan, men ibland kan beslut till om ersättning dröja. I det läget rekommenderar SKR att arbetsgivaren bör ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras, eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi.
Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Sjukledighet är dock inte frånvaroorsak. Det är även viktigt att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren.
I de fall där medarbetaren har vänt sig till vården men inte fått något intyg och där du som chef inte kan att göra en säker bedömning om medarbetaren tillhör en riskgrupp eller inte kan företagshälsovården vara behjälplig. Innan beställning görs hos företagshälsovården ska ansvarig chef rådgöra med sin HR-konsult.