Läkarintyg, sjukfrånvaro och ersättningar (uppdaterad 9/2-22)
Telefon
0504- 180 00 (vxl)
Besöksadress
Centrumgatan 17
Tibro
Postadress
Centrumgatan 17
543 80 TIBRO
Om du har symptom på Covid-19 är det viktigt att du följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Läs mer om Folkhälsomyndighetens rekommendationer här.
Särskilda rekommendationer gäller för personal som arbetar inom vård och omsorg (inklusive funktionsnedsättning och IFO-verksamhet). Se Socialförvaltningens gällande rutiner och riktlinjer baserade på Smittskydd VGR.
Medarbetare som är hushållskontakt till individ som testat positivt för covid-19 (oavsett PCR-test/självtest/antigentest/snabbtest) ska lägga in frånvaroart ”Smittbärarpenning” i Medvind och sedan ansöka om Smittbärarpenning hos Försäkringskassan.
Medarbetaren registrerar smittbärarpenning genom att lägga in frånvaron som ledighetsansökan, dvs. enligt följande steg:
- Medarbetaren registrerar smittbärarpenning via ledighetsansökan i Medvind. Dvs. väljer frånvaron ”Smittbärarpenning” via ledighetsansökan.
- Chef attesterar frånvaron i Medvind
- Om Försäkringskassan inte beviljar smittbärarpenning ska medarbetaren omgående informera närmsta chef och chef ändrar frånvaroorsak till ”Tjänstledighet utan lön”
För mer information och ansökan av smittbärarpenning läs på Försäkringskassans hemsida.
Försäkringskassan - Coronaviruset det här gäller
Har medarbetaren symptom och själv insjuknar i Covid-19 är det frånvaroorsaken "Sjuk" som ska tillämpas. Medarbetaren uppbär då sjuklön och kan från dag 15 ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom.4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Ersättning till medarbetaren är avsedd lösas genom socialförsäkringen, det vill säga smittbärarpenning.
Det är allas ansvar att hindra smittspridning av covid-19 och det är viktigt att stanna hemma vid symptom. Se 1177 för mer information om symptom samt vilka grupper som bör testa sig.
Om arbetstagaren har symptom ska hen sjukanmäla sig och får då sjuklön de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan med ett schablonbelopp för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022.
Det är även beslutat att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden (dag 8-14) ska slopas. Beslutet träder ikraft den 7 februari 2022 och ska tillämpas från och med den 19 januari 2022 till och med den 31 mars 2022.
Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning. En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.
Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.
Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget. Beslutet gäller från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022, oavsett sjukdomsorsak.
Arbetsgivare gör karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. För 2021 är ersättningen som högst 810 kronor och för 2022 1027 kronor.
Försäkringskassan har en e-tjänst inrättad för ansökan om ersättning för karensavdraget.
Tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) kan utges till personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattar anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gäller från 8 december 2021 till 31 mars 2022.
Försäkringskassan beslutar om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utges i form av ett schablonbelopp. Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Beviljas medarbetaren ersättning så följer med det även en ledighetsrätt under samma period.
Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken eller undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.
Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.
Gällande lista över riskgrupper anges på Socialstyrelsens hemsida.
Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.
Lista över riskgrupper, Socialstyrelsen
Vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition kan ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Möjligheten till viss smittbärarpenning gäller dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kan även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga har beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken.
För viss smittbärarpenning krävs det att den anhörige inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt..
Formellt finns inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar eller arbete i hemmet är möjligt då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Utifrån rådande smittspridning har Regeringen lagt fram förslag om att krav på läkarintyg från dag 8 -14 vid vård av sjukt barn tillfälligt slopas med anledning av pandemiläget.
Förslaget trädde i kraft den 7 februari och gäller till och med den 31 mars 2022.
Utifrån rådande smittspridning har Regeringen lagt fram förslag om att krav på läkarintyg från dag 8-14 i sjukperioden tillfälligt slopas vid egen sjukdom. Även krav på läkarintyg från dag 8 -14 vid vård av sjukt barn förslås slopas tillfälligt med anledning av pandemiläget.
Förslagen trädde i kraft den 7 februari och gäller till och med den 31 mars 2022.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Från och med den 9 februari 2022 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att enbart patienter, omsorgstagare och personal inom vård- och äldreomsorg ska testa sig.
Se Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer om hur länge man ska stanna hemma.
För sjukfrånvaro under dag 1 - 14 utgår sjuklön sjuklön. Efter sjuklöneperioden övergår bedömningen om ersättning till Försäkringskassan.
Arbetstagare som insisterar på att bryta rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och genast återgå i arbete bör arbetsgivaren särskilt ha en kontakt och dialog med. Arbetsgivaren bör tydligt redogöra för vad som gäller enligt Folkhälsomyndigheten och informera om det egna ansvaret att inte sprida smitta vidare enligt smittskyddslagen. Skulle arbetstagaren trots detta komma till arbetet kan arbetsgivaren bli tvungen att fatta beslut om avstängning. Arbetsgivaren har i denna situation även en överläggningsskyldighet med berört fackförbund, utifrån AB:s bestämmelser.
Under pågående pandemi kan man nog ändå förvänta sig hög efterlevnad av Folkhälsomyndighetens rekommendation att stanna hemma den extra tiden.
Regeringen har föreslagit att förlänga ersättningsperioden nedan till 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022.
Regeringen har fattat beslut att föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att de har barn som under pandemin har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19. En läkare måste bedöma att barnet behöver skyddas från smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen. Om det inte går att anpassa arbetssituationen kan medarbetaren söka tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan.
För rätt till ersättning krävs det att föräldern har behov av att avstå arbete den aktuella tiden. Möjligheten till ersättning gäller för perioden 1 juli 2020 – 31 januari 2022.
Tiden med tillfällig föräldrapenning ger semesterlönegrundande frånvaro. Det totala antalet dagar som är semesterlönegrundande under ett år är enligt SemL 120 dagar (180 dagar för ensamstående). Om medarbetaren får ersättning så följer med det även en ledighetsrätt från arbetet under samma period. Arbetsgivaren kan bevilja ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Regeringen har föreslagit att förlänga ersättningsperioden nedan till 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022.
Från och med den 25 april 2020 till och med den 31 januari 2022 gäller en förordning som innebär att föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med eventuella skolstängningar, kan få tillfällig föräldrapenning. I samband med att de uppbär tillfällig föräldrapenning har dessa föräldrar också rätt att vara lediga med stöd av föräldraledighetslagen.
Tillfällig föräldrapenning enligt ovan utges med en annan beräkningsgrund som innebär att föräldrar kommer att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.
Förordning (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19
En gravid arbetstagare som förbjudits att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas helt eller delvis, utifrån två olika förutsättningar:
- Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade förlossningen.
- Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19.
Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.
Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta enligt arbetsmiljölagen anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).
Tidigast från graviditetsvecka 32 kan den gravida ta ut föräldrapenning.
Om den gravida inte får graviditetspenning kan arbetsgivaren välja att stötta arbetstagaren i kontakten med Försäkringskassan för att ta reda på orsaken. Om exempelvis beslutet beror på att en uppdaterad riskbedömning krävs för en skolas lovperiod, kan arbetsgivaren välja att göra en sådan för just denna period. Ett nytt utlåtande kan sedan inlämnas till Försäkringskassan av arbetsgivaren (på samma blankett som tidigare). Arbetsgivaren kan ibland även bistå den gravida med mer information om hur man bedömt exponering för smitta till Försäkringskassan. Notera att kontakten med Försäkringskassan gällande ovanstående alltid sker i överenskommelse med den gravida.
Det är allas ansvar att hindra spridningen av sjukdomen covid-19 och det är viktigt att stanna hemma vid symptom, även lindriga sådana. Se 1177 för mer information om symptom och för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.
Sjukledighet och ersättning
Arbetstagaren ska vid symptom sjukanmäla sig och då får hen sjuklön de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Regeringen har lämnat förslag på att ersättning till individen för karensavdrag ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021.
Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.
En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.
Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.
Regeringen har föreslagit att slopa kravet på läkarintyg vid smittbärarpenning till och med den 31 mars 2022. Regeringen avser att återkomma vad gäller ikraftträdandedatum.
Smittbärarpenning
Om läkare bedömer att arbetstagaren har eller kan antas ha en smittsam sjukdom, ska läkaren stänga av arbetstagaren från arbetet för att förhindra smittspridning. Detta sker med stöd av smittskyddslagen. I sådana fall bör arbetstagaren ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan. Frånvaro från arbetet är alltså utifrån läkarens avstängningsbeslut, inte sedvanlig sjukskrivning.
Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan
Det krävs att arbetstagaren blivit avstängd från arbetet genom läkares beslut, det vill säga fått förhållningsregler om avstängning från arbetsplatsen på grund av risk att sprida smitta. Försäkringskassan efterfrågar för närvarande läkarintyg på detta vid anmälan från dag 1.
Ersättning vid sjukdom
Om arbetstagaren själv insjuknar och får nedsatt arbetsförmåga, har hon eller han i stället rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Regeringen har lämnat förslag på att ersättning till individen för karensavdrag ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021.
Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.
En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.
Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.