Frågor och svar om hanteringen av Coronaviruset
Telefon
0504- 180 00 (vxl)
Besöksadress
Centrumgatan 17
Tibro
Postadress
Centrumgatan 17
543 80 TIBRO
HR-enheten Tibroanpassar fortlöpande den information som ges från svenska myndigheter och organisationen Sveriges kommuner och regioner angående hanteringen av Coronaviruset. Det görs för att det ska vara så enkelt som möjligt för kommunens chefer att utöva ett tryggt ledarskap. Här hittar du svar på ett antal vanliga frågor.
Informationen och svaren på frågorna på den här sidan utgår från lagar, avtal samt de anvisningar och rekommendationer som utfärdas av SKR och svenska myndigheter.
Med anledning av att informationsflödet ständigt uppdateras är det viktigt att du som chef har ett källkritiskt tänk. Följ alltid myndigheternas uppmaningar och de kommunövergripande instruktioner som ges.
Det är också viktigt att förvaltningen och den specifika verksamheten tillsammans tolkar vad myndigheters beslut och anvisningar innebär för oss. HR-enheten finns som stöd. Tillsammans med berörda chefer skapar vi tydlighet och trygghet för våra medarbetare.
Var tydlig med att alla, såväl chefer som medarbetare, har ett ansvar att hålla sig uppdaterade om viruset genom våra myndigheters informationskanaler och att följa myndigheternas instruktioner. Hjälp till att förhindra ryktesspridning och spekulationer, var källkritisk och dela inte osäker information.
Medarbetare som har frågor som rör sin anställning ska i första hand kontakta sin närmsta chef.
Mer information nås via följande länkar:
Folkhälsomyndighetens frågor och svar om Coronaviruset
Aktuellt om Covid-19
Vårdguiden 1177 om Coronaviruset
Folkhälsomyndighetens webbsida
Allas ansvar att förhindra smitta
Den 1 april trädde "Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta" i kraft. För arbetsplatser är de allmänna råden att arbetsgivare ska se till att personal om det är möjligt:
- Håller avstånd till varandra.
- Regelbundet kan tvätta sina händer med tvål och vatten eller annars använda handsprit.
- Arbetar hemifrån.
- Undviker onödiga resor i arbetet.
- Kan anpassa sina arbetstider för att undvika att resa i rusningstid.
Varje medarbetare är viktig för att verksamheten ska fungera och upprätthållas på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt.
Det är ansvarig chef som leder och fördelar arbetet. Om du som chef behöver stöd ska du i första hand vända dig till överordnad chef.
Det är viktigt att friska medarbetare arbetar och om möjligt arbetar hemifrån. Stäm först av med din chef om arbete hemifrån är möjligt. Medarbetare med symptom som snuva, hosta eller feber ska stanna hemma. Vid något som helst symtom ska du inte gå till jobbet och du ska också låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.
OBS! Ovanstående rekommendationer och förhållningsregler gäller även om du tidigare har haft Covid-19 eller om du fått bekräftat att du bär på antikroppar. Vid symtom skall man vara stanna hemma och tidigast återgå i jobb efter 2 dagars symtomfrihet.
Om du har oturen att bli sjuk under din semester ska du omgående meddela detta till din närmsta chef eller tillförordnad närmsta chef under ordinarie chefs semester.
Anledningen är att du då kan bryta din semester och få sjuklön istället om du så önskar. Det betyder att du kan spara dina semesterdagar till ett annat tillfälle. En förutsättning för detta är att du på din första sjukdag anmäler dig sjuk till din närmsta chef. Det går därmed inte att anmäla dig sjuk i efterhand om du blir sjuk under din semester.
Tillfällig reglering avseende krav på läkarintyg
Kravet på läkarintyg enligt lagen om sjuklön är upphävt under perioden från 13 mars 2020 till 30 september 2021. Den läkarintygsfria tiden gäller fram till dag 15 och oberoende av sjukdomsorsak.
Arbetsgivaren står alltid för sjuklönekostnaden de första 14 dagarna, även benämnt som sjuklöneperiod.
Från dag 15 kan man ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. I och med de nya bestämmelserna behöver man först uppvisa ett läkarintyg för Försäkringskassan dag 22 i sjukperioden. Den tillfälliga regeln gäller tom 30 september 2021.
Dag 15 ska därmed ett läkarintyg visas upp för arbetsgivaren (gäller tom 30 juni 2021).
Information och åtgärder från smittskydd Västra Götaland
Den absolut viktigaste åtgärden är att du är hemma när du är sjuk. Om du får symtom under arbetstid ska du gå hem, efter kontakt med din chef.
För att ytterligare minska risken för smittspridning bör alla hålla avstånd från andra i alla situationer där det är möjligt. Till exempel:
- Undvik att det blir trängsel vid raster, luncher och möten.
Begränsa antalet personer som har rast i samma lokal samtidigt, anpassa tid för rast och öppna upp fler lokaler, till exempel konferensrum, där man kan ta sin rast. - Möblera om så att avstånden mellan sittplatserna i lunchrum, omklädningsrum och konferensrum blir större.
- Begränsa antalet mötesdeltagare vid möten och välj hellre en större lokal än att trängas flera framför samma skärm.
Utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet på förskolor är att tillse att förskolebarn som uppvisar smittsymptom inte ska vara i förskolan, och det är viktigt att personalen kan ta hand om barnet tills förälder hämtar utan att själva riskera att smittas. I äldreomsorgen och förskolans verksamheter går det inte att tillämpa social distansering på samma sätt som många andra kommunala verksamheter.
I arbetsmiljöarbetet ska riskbedömning göras av verksamheten och ovan situation behöver ingå i bedömningen. Läs gärna mer om rekommendationer om riskbedömningar under andra frågor på denna sida.
Genomförda riskbedömningar behöver emellanåt uppdateras. Då kan det vara lämpligt att med utgångspunkt i den så kallade åtgärdstrappan ställa följande frågor:
- Vilka arbetsmoment görs?
- Vilka risker finns i de momenten?
- Hur kan riskerna minimeras?
- Vilka åtgärder behövs?
- Vilken personligt skyddsutrustning behövs i de olika arbetsmomenten?
I första hand ska man alltid titta på vad som kan förändras i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt personalen. Personlig skyddsutrustning är alltid den sista åtgärden man tar till för att skydda personalen. Det är förstås viktigt att riskbedömningen sker i samverkan (se 4 § AFS 2001:1). Personalen behöver få kännedom om riskbedömningen och åtgärderna. De behöver också få kunskap om när och hur personlig skyddsutrustning ska användas.
Värt att känna till är Arbetsmiljöverket på senare tid tagit ett beslut om föreläggande avseende en förskola i en kommun. Beslutet innebär att förskolans personal ska ha tillgång till två uppsättningar skyddsutrustning bestående av munskydd typ IIR, visir, skyddsförkläde och skyddshandskar.
Beslutet riktar sig till situationen när ett barn insjuknar under dagen.
Värt att notera är även att Folkhälsomyndigheten anger att personal som arbetar på förskolor inte har diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. De drar slutsatsen att barnens behov av, och möjlighet att vara i förskolan väger tungt, och därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin.
Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19, Folkhälsomyndigheten
Utifrån rådande smittspridning har Regeringen lagt fram förslag om att krav på läkarintyg från dag 8-14 i sjukperioden tillfälligt slopas vid egen sjukdom. Även krav på läkarintyg från dag 8 -14 vid vård av sjukt barn förslås slopas tillfälligt med anledning av pandemiläget.
Förslagen trädde i kraft den 7 februari och gäller till och med den 31 mars 2022.
Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, enligt Socialstyrelsens definition, ska arbetsgivaren undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken. Har du en medarbetare som klassas som riskgrupp ska du som chef göra en riskbedömning för individens arbetssituation och arbetsmiljö.
Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning t.ex. genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.
Vilka anpassningar arbetsgivaren kan göra måste bedömas i varje enskilt fall, dels utifrån arbetstagarens behov, dels utifrån verksamheten som bedrivs och vilka förutsättningar den ger. Om det inte går att anpassa arbetssituationen så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika spridning av smittan, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka viss förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan.
Ledighetsrätten hos arbetsgivaren är kopplad till att medarbetaren får ersättning från Försäkringskassan, men ibland kan beslut till om ersättning dröja. I det läget rekommenderar SKR att arbetsgivaren bör ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras, eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi.
Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Sjukledighet är dock inte frånvaroorsak. Det är även viktigt att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren.
I de fall där medarbetaren har vänt sig till vården men inte fått något intyg och där du som chef inte kan att göra en säker bedömning om medarbetaren tillhör en riskgrupp eller inte kan företagshälsovården vara behjälplig. Innan beställning görs hos företagshälsovården ska ansvarig chef rådgöra med sin HR-konsult.
Folkhälsomyndigheten har meddelat att boende i samma hushåll som någon med konstaterad covid-19 (hushållskontakter) har förhållningsregler som innebär att individen ska hålla sig i hemmet under en begränsad tid. Syftet är att förhindra vidare smittspridning av viruset och sjukdomen.
Dessa regler ges av behandlande läkare eller smittspårare. Har du som medarbetare mottagit förhållningsregler från läkare ska du omgående kontakta och meddela arbetsgivaren detta.
Skulle kontakten från läkare dröja är det klokt att följa nedanstående förhållningsregler tills kontakt med läkare upprättats. Barn i förskola- eller grundskoleålder samt personer i hushållet som tidigare har ett positivt PCR-test eller påvisat antikroppar inom sex månader berörs inte av nedanstående förhållningsregler.
Förhållningsreglerna tillsammans med skyddsplikten enligt smittskyddslagen innebär bland annat:
- Man ska arbeta eller studera hemifrån under minst sju dagar. Den som inte kan arbeta hemifrån kan ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan mot uppvisande av läkarintyg.
- Man ska träffa så få personer som möjligt, hålla avstånd utomhus och inte vara med på fritidsaktiviteter där man kan träffa andra.
- Inte åka kollektivtrafik, färdtjänst eller taxi.
- Bara handla i mataffärer eller på apotek om man absolut måste och inte har några symtom.
- Vara noga med att tvätta händerna ofta.
- Berätta om att man är hushållskontakt till en person med covid-19 om man har kontakt med personal i hälso- och sjukvården.
Boende i samma hushåll som individ med konstaterad covid-19 och som fått förhållningsregler av läkare, kan ansöka hos Försäkringskassan om smittbärarpenning. Det krävs då även att individen inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet samt ett läkarintyg.
Efter mottagande av förhållningsregler från läkare ska medarbetare omgående även kontakta och meddela arbetsgivaren detta. Medarbetaren har då också rätt till ledighet utan lön från arbetsgivaren.
Sjukledighet ska endast användas som frånvaroorsak om medarbetaren själv insjuknar. Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom.4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Ersättning till medarbetaren är avsedd lösas genom socialförsäkringen, det vill säga smittbärarpenning.
Registrering av frånvaroorsak i Medvind
När en medarbetare har ordinerats hushållskarantän av läkare eller smittspårare medföljer rätt att vara ledig från arbetsgivaren utan lön. För detta krävs ett läkarintyg. Med anledning av att vården är tungt belastade utifrån pandemin kan utfärdande av sådana intyg dröja. Vi som arbetsgivare kräver därför inte in läkarintyg från medarbetaren.
Du som chef kan antingen välja frånvaroorsaken "Tjänstledighet utan lön" eller "Avst utan lön smittbärarpenning".
Det du som chef måste tänka på är att om medarbetaren inte får beviljad smittbärarpenning måste frånvaroorsaken justeras till "Tjänstledighet utan lön".
Detsamma gäller om du som chef väljer att lägga in "Tjänstledighet utan lön" och medarbetaren sedan får beviljad smittbärarpenning. Då måste chef ändra frånvaroorsak till "Avst utan lön smittbärarpenning".
Om medarbetaren beviljats smittbärarpenning är det bra att sådant intyg uppvisas för arbetsgivaren, detta eftersom uppbärande av smittbärarpenning är semesterlönegrundande.
Egentest vid förhållningsregler om hushållskarantän
Egentest via Tibro kommun kan erbjudas medarbetare som fått förhållningsregler av läkare (så kallad hushållskarantän) på grund av att en person i samma hushåll har konstaterad covid-19. Erbjudandet avser medarbetare som arbetar inom Socialförvaltningen eller anses ingå i prioriteringsgrupp 3, samhällsviktig verksamhet för Tibro kommun.
Egentest erbjuds då till medarbetaren tidigast 5 dagar från det att hushållskontakten mottog positivt provsvar. Detta erbjudande gäller alltså även symptomfria medarbetare.
Läs mer om rutin för egentest här.
Mer information finns på följande länkar:
Folkhälsomyndighetens webbinforamtion
Försäkringskassans information om Coronaviruset
Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget. Beslutet gäller från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022, oavsett sjukdomsorsak.
Arbetsgivare gör karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. För 2021 är ersättningen som högst 810 kronor och för 2022 1027 kronor.
Försäkringskassan har en e-tjänst inrättad för ansökan om ersättning för karensavdraget.
Tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) kan utges till personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattar anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gäller från 8 december 2021 till 31 mars 2022.
Försäkringskassan beslutar om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utges i form av ett schablonbelopp. Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Beviljas medarbetaren ersättning så följer med det även en ledighetsrätt under samma period.
Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken eller undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.
Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.
Gällande lista över riskgrupper anges på Socialstyrelsens hemsida.
Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.
Lista över riskgrupper, Socialstyrelsen
Regeringen har föreslagit att förlänga ersättningsperioden nedan till 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022.
Regeringen har fattat beslut att föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att de har barn som under pandemin har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19. En läkare måste bedöma att barnet behöver skyddas från smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen. Om det inte går att anpassa arbetssituationen kan medarbetaren söka tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan.
För rätt till ersättning krävs det att föräldern har behov av att avstå arbete den aktuella tiden. Möjligheten till ersättning gäller för perioden 1 juli 2020 – 31 januari 2022.
Tiden med tillfällig föräldrapenning ger semesterlönegrundande frånvaro. Det totala antalet dagar som är semesterlönegrundande under ett år är enligt SemL 120 dagar (180 dagar för ensamstående). Om medarbetaren får ersättning så följer med det även en ledighetsrätt från arbetet under samma period. Arbetsgivaren kan bevilja ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition kan ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Möjligheten till viss smittbärarpenning gäller dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kan även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga har beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken.
För viss smittbärarpenning krävs det att den anhörige inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt..
Formellt finns inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar eller arbete i hemmet är möjligt då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Regeringen har föreslagit att förlänga ersättningsperioden nedan till 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022.
Från och med den 25 april 2020 till och med den 31 januari 2022 gäller en förordning som innebär att föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med eventuella skolstängningar, kan få tillfällig föräldrapenning. I samband med att de uppbär tillfällig föräldrapenning har dessa föräldrar också rätt att vara lediga med stöd av föräldraledighetslagen.
Tillfällig föräldrapenning enligt ovan utges med en annan beräkningsgrund som innebär att föräldrar kommer att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.
Förordning (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19
Att avbryta en medarbetares semester är ett särskilt ingripande beslut och ska användas restriktivt när annat inte står till buds. Byte av schema, övertidsarbete, vikarier, förflyttning etc bör övervägas i första hand. En beviljad men ej påbörjad semester ses som ett bindande beslut enligt rättspraxis.
För att arbetsgivaren ska kunna återta redan beviljad semester (utan att riskera skadeståndsskyldighet) krävs att denne först har vidtagit åtgärder för att lösa situationen på annat sätt, t ex genom att ha beordrat övrig personal övertid.
• Om arbetsgivaren överväger att återkalla beviljad semester ska en riskbedömning av bemanningsläget först göras. Arbetsgivren ska även på relevanta sätt försöka täcka behovet av personal, exempelvis med vikarier eller övertid. Först därefter kan återkallande av semester ske.
• SKR:s bedömning är att i nuvarande läge med smittspridning och insjuknande i Covid-19, finns synnerliga skäl att återkalla semester för arbetstagare. Återkallandet ska ske utifrån att verksamheten ska fungera tillfredställande men möjligheten bör om möjligt tillämpas restriktivt.
• Innan arbetsgivaren fattar beslut om att ändra beviljad semester ska förhandling genomföras enligt 11 eller 13 §§ MBL. Skulle detta bli aktuellt, rådgör alltid med HR-enheten för stöd.
Att avbryta en medarbetares semester är ett särskilt ingripande beslut och ska användas restriktivt när annat inte står till buds. Byte av schema, övertidsarbete, vikarier, förflyttning etc bör övervägas i första hand.
• Arbetsgivaren ska alltid göra en riskbedömning av bemanningsläget vid övervägande av sådant beslut. Innan beslut fattas om att ändra beviljad semester ska förhandling genomföras enligt 11 eller 13 §§ MBL.
• Arbetsgivaren kan med stöd av AB § 27 mom. 13 avbryta en arbetstagares pågående semester för att hantera ett påtagligt personalförsörjningsbehov. Arbetsgivaren kan då behöva stå för kostnader som har uppkommit om arbetstagaren vistas på annan ort.
•Vid avbruten huvudsemester ska även kompensation utges med en extra semesterdag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt gällande arbetstidsförläggning. Kompensation ges med högst 5 semesterdagar.
•Kompensation kan även vara annan som överenskommes mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. OBS! Detta ska alltid stämmas av med förvaltningschef. Rådgör även med HR-enheten för stöd och avtalstolkning.
Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen (3 kap. 3 a §) skyldig att utan dröjsmål anmäla följande till Arbetsmiljöverket; dödsfall, svårare personskada, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Skyldigheten att anmäla gäller då det finns ett samband med arbetet.
Coronaviruset är en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168). Om en medarbetare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom i samband med arbetet är det ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket.
Exponering
Med exponering menas att smittämnen når arbetstagaren, oavsett var någonstans arbetet utförs. Det kan bland annat ske genom att utandningsluften från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad med Covid-19, inandas av en arbetstagare kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att viruset når mun, näsa eller ögon via exempel händerna att en medarbetare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära en person som är misstänkt eller konstaterat smittad med Covid-19.
Anmälan ska inte göras om händelsen som inneburit att en medarbetare exponerats för coronaviruset inträffat under resa till eller från arbetet. En anmälan ska göras per händelse och kan då omfatta flera arbetstagare.
Vid tillämpning av bestämmelsen likställs såsom arbetstagare de som genomgår utbildning, med undantag för barn i förskolan och i elever i fritidshem. Det innebär att anmälan ska göras vid exponering som skett såväl mellan lärare och elev som mellan elever.
För inlånad/inhyrd personal är det arbetsgivaren som lånar ut/hyr ut personalen som ansvarar för att göra anmälan. För studerande/praktikanter är det utbildningsanordnaren som har det ansvaret. Det är viktigt att
Utredning, anmälan om allvarligt tillbud och förebyggande åtgärder
Vid kännedom eller misstanke om exponering för coronaviruset är det viktigt att först utreda om det förekommit en sådan händelse i samband med arbetet. Utredningen ska dokumenteras. Om utredningen konstaterar att det förekommit sådan händelse, så är det ett allvarligt tillbud som ska anmälas utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket. En händelse som konstateras i efterhand ska också anmälas.
Om det trots utredningen råder osäkerhet om det förekommit en exponering i samband med arbetet eller inte, rekommenderar SKR att en anmälan av allvarligt tillbud ändå görs. SKR rekommenderar även att en person betraktas som misstänkt smittsam 48 timmar innan symtomdebut, utifrån Folkhälsomyndighetens information.
Efter anmälan är det viktigt att arbetsgivare utreder orsaken till händelsen som inneburit exponering och att förebyggande åtgärder vidtas så att inte fler medarbetare riskerar att exponeras av coronaviruset. (Läs mer i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 9 §). Följ upp åtgärdernas effekt. Dokumentera utredningen, åtgärderna och uppföljningen. Uppdatera riskbedömningen vid behov.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter, Arbetsmiljöverket
Anmälan av allvarligt tillbud
Om en medarbetare exponerats för Covid-19 och riskerats att ha smittats av coronaviruset i samband med sitt arbete ska ansvarig chef utan dröjsmål anmäla detta som ”Allvarligt tillbud utan personskada”. Anmälan ska göras utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket via www.anmalarbetsskada.se.
Smittkällan behöver inte vara konstaterat smittad för att en anmälan ska göras.
Om flera medarbetare är drabbade och det skett vid samma händelse behöver det endast göras en anmälan.
Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.
Anmälan om "Allvarligt tillbud" görs enligt Tibro kommuns ordinarie rutin för anmälan av tillbud via det digitala verktyget "Arbetsmiljöverktyget".
Klicka här för att komma till "Arbetsmiljöverktyget".
Sammanfattning av stegen
- Kännedom eller misstanke om en händelse som inneburit exponering.
- Utred om det förekommit en händelse som inneburit exponering.
- Dokumentera utredningen.
- Händelse som inneburit exponering har förekommit.
- Rapportera det allvarliga tillbudet i systemet "Arbetsmiljöverktyget" och gör utredning enligt Tibro kommuns rutin.
- Anmäl utan dröjsmål händelsen som "Allvarligt tillbud" via www.anmalarbetsskada.se
- Dokumentera hur exponeringen skett enligt "Rapportering och dokumentation exponering för smitta".
- Utred orsaken till händelsen som inneburit exponering. Dokumentera utredningen.
- Genomför förebyggande åtgärder. Dokumentera åtgärderna.
- Följ upp åtgärdernas effekt. Dokumentera uppföljningen.
- Uppdatera riskbedömningen.
Anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan
Enligt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 § är du som arbetsgivare skyldig att omedelbart anmäla en inträffad arbetsskada till Försäkringskassan. Det har tagits ett beslut som innebär att sjukdomen covid-19 förts in i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydds förteckning över smittsamma sjukdomar. Sjukdomen covid-19 kan vara en arbetsskada som ska anmälas till Försäkringskassan och anmälan kan göras för händelser som skett långt tillbaka i tiden.
Anmälan av sjukdomen covid-19 som arbetsskada ska göras för medarbetare som har smittats av coronaviruset i sitt arbete och där sjukdomen har medfört eller kan antas medföra rätt till exempelvis sjuklön eller ersättning från socialförsäkringen enligt 8 § i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Det gäller för medarbetare
- Vid en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där de behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande.
- I ett laboratorium där coronaviruset hanteras.
Vid sjukvårdsinrättningar och i laboratorium tolkar SKR att anmälan ska göras för alla medarbetare oavsett yrkesgrupp och för smitta mellan kollegor. När det gäller vad som ska anses rymmas inom ”annat arbete” tolkar SKR att utgångspunkten är att det ska röra sig om arbete som på olika sätt och utifrån verksamhetens karaktär innebär att arbetstagarna normalt sett handskas med smitta, dvs. behandlar, vårdar eller tar hand om personer, djur eller material som är smittförande. Det kan exempelvis röra sig om personal inom socialtjänsten eller renhållningen. Enligt SKR:s tolkning så utför exempelvis lärare och förskolepersonal normalt sett inte sådant arbete eftersom det inte ingår i verksamhetens karaktär att handskas med sådan smitta som regleras i den aktuella förordningen. Situationer där lärare och förskolepersonal smittats under utövande av deras tillsynsansvar enligt skollagen skulle dock kunna omfattas av den aktuella förordningen förutsatt att det varit fråga om en fysisk interaktion.
SKR tolkar smitta på väg till eller från arbetet inte ska anmälas eftersom smittan inte har orsakats av de egentliga arbetsuppgifterna.
Vid osäkerhet om huruvida en anmälan ska göras eller inte rekommenderar SKR att en anmälan görs.
Under rådande pandemi med en allmän smittspridning i samhället kan det vara svårt att avgöra var, hur och när smittan uppkommit. Om detta inte går att avgöra rekommenderar SKR att detta beskrivs i anmälan.
Anmälan ska göras omedelbart, det vill säga så snart som möjligt, efter att arbetsgivaren fått information om att en medarbetare fått sjukdomen covid-19 i sitt arbete. Informationen kan komma från medarbetaren själv eller från någon annan. Det finns inte något krav på att sjukdomen covid-19 ska styrkas genom diagnos eller via provtagning för att en anmälan ska göras men det ska framgå av informationen att det rör sig om sjukdomen covid-19. Anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan ska göras oavsett om det tidigare gjorts en anmälan av allvarligt tillbud utan personskada till Arbetsmiljöverket.
Anmälan ska göras i samråd med skyddsombud och medarbetaren. Både skyddsombud och medarbetaren ska ha en kopia av anmälan.
För inlånad/inhyrd personal är det arbetsgivaren som lånar ut/hyr ut personalen som ansvarar för att göra anmälan och för studerande/praktikanter är det utbildningsanordnaren som har det ansvaret. Det är viktigt att ni samverkar och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
Sammanfattning av stegen
- Anmäl utan dröjsmål arbetsskadan till Försäkringskassan via www.anmalarbetsskada.se. Välj alternativet "Arbetssjukdom".
- Dokumentera hur exponeringen skett enligt "Rapportering och dokumentation exponering för smitta".
Vad gäller för inlånad/inhyrd personal samt studerande/praktikaner?
För inlånad eller inhyrd personal är det den arbetsgivare som lånar ut eller hyr ut personalen som ansvarar för att göra anmälan till Försäkringskassan. Det är viktigt att vi samverkar med varandra och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
För studerande/praktikanter är det utbildningsanordnaren som ansvarar för att göra anmälan till Försäkringskassan. Det är viktigt att vi som arbetsgivare samverkar med utbildningsanordnaren och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
Åtgärder och dokumentation vid misstanke om smitta, konstaterad smitta och smitta som har lett till dödsfall
Du ska som chef vidta åtgärder så att inte fler av dina arbetstagare riskerar att bli exponerade för det nya coronaviruset.
Fler verksamheter omfattas nu även av dokumentationskravet "Exponering för smitta". Kravet föreligger där konstaterad exponering för smitta har funntis för arbetstagare i sitt arbete.
SKR tolkar ”konstaterad exponering” att exponering, förutom från patienter och brukare, även kan komma från exempelvis kollegor, elever, förskolebarn etc. Arbetsmiljöverkets smittföreskrift är därmed tillämplig för alla arbetsuppgifter oavsett yrke.
Riskerna varierar dock mellan olika arbetsuppgifter och det är arbetsgivaren som bedömer vilka arbetsuppgifter som innebär risk för smitta och vilka åtgärder som eventuellt kan vara aktuella att vidta i enlighet med föreskrifterna.
Om medarbetaren har exponerats för Coronaviruset i sitt arbete ska ansvarig chef rapportera och dokumentera händelseförloppet enligt framtagen mall: "Rapportering och dokumentation exponering för smitta".
I dokumentionen ska följande uppgifter besvaras:
- Vem eller vilka arbetstagare som är exponerade
- Vilken typ av arbete som utfördes
- Att smittämnet är det nya coronaviruset (SARS-CoV 2)
- Vilka arbetsuppgifter som utfördes, när arbetstagaren exponerade
Dokumentationen ska sparas i 10 år i låsbart skåp hos berörd enhetschef.
Anmälan om dödsfall till Försäkringskassan ska göras om en medarbetare i ett riskyrke smittats av coronaviruset i sitt arbete och avlider på grund av sjukdomen Covid-19.
Anmälan ska göras som ”Dödsfall på grund av arbetssjukdom” via www.anmalarbetsskada.se. Under rådande pandemi med en allmän smittspridning i samhället kan det vara svårt att avgöra var, hur och när smittan uppkommit. Om detta inte går att avgöra rekommenderar vi att ni beskriver det i anmälan.
Du ska som chef vidta åtgärder så att inte fler av dina arbetstagare blir exponerade, eller smittade, av det nya coronaviruset.
Du ska som arbetsgivare dokumentera att exponering för smitta har skett i arbetet. Rapporterig görs enligt "Rapportering och dokumentation exponering för smitta". Du ska spara de här uppgifterna i minst 10 år.
Om du inte dokumenterar detta blir du skyldig att betala en sanktionsavgift.
Nej. Det Arbetsmiljöverket menar med ”allvarligt tillbud” när det gäller det nya coronaviruset är framför allt när något brister i arbetsgivarens åtgärder för att förebygga risker i de verksamheter som vårdar patienter eller brukare som är sjuka i covid-19.
Källa: Arbetsmiljöverket (läs mer här)
Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskada
Arbetsgivaren ska anmäla om en medarbetare fått en skada på grund av att hen har smittats av coronavirus i sitt arbete och fått sjukdomen covid-19. Anmälan görs via www.anmalarbetsskada.se. Välj alternativet "Arbetssjukdom".
Anmälan av sjukdomen covid-19 som arbetsskada ska göras då medarbetaren har smittats av coronaviruset i sitt arbete. Det gäller för medarbetare
- Vid en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där de behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande.
- I ett laboratorium där coronaviruset hanteras.
Vid sjukvårdsinrättningar och i laboratorium tolkar SKR att anmälan ska göras för alla medarbetare oavsett yrkesgrupp och för smitta mellan kollegor. När det gäller vad som ska anses rymmas inom ”annat arbete” tolkar SKR att utgångspunkten är att det ska röra sig om arbete som på olika sätt och utifrån verksamhetens karaktär innebär att arbetstagarna normalt sett handskas med smitta, dvs. behandlar, vårdar eller tar hand om personer, djur eller material som är smittförande. Det kan exempelvis röra sig om personal inom socialtjänsten eller renhållningen.
Enligt SKR:s tolkning så utför exempelvis lärare och förskolepersonal normalt sett inte sådant arbete eftersom det inte ingår i verksamhetens karaktär att handskas med sådan smitta som regleras i den aktuella förordningen. Situationer där lärare och förskolepersonal smittats under utövande av deras tillsynsansvar enligt skollagen skulle dock kunna omfattas av den aktuella förordningen förutsatt att det varit fråga om en fysisk interaktion.
SKR tolkar smitta på väg till eller från arbetet inte ska anmälas eftersom smittan inte har orsakats av de egentliga arbetsuppgifterna.
Vid osäkerhet om huruvida en anmälan ska göras eller inte rekommenderar SKR att en anmälan görs.
Under rådande pandemi med en allmän smittspridning i samhället kan det vara svårt att avgöra var, hur och när smittan uppkommit. Om detta inte går att avgöra rekommenderar SKR att detta beskrivs i anmälan.
Anmälan ska göras omedelbart, det vill säga så snart som möjligt, efter att arbetsgivaren fått information om att en medarbetare fått sjukdomen covid-19 i sitt arbete. Informationen kan komma från medarbetaren själv eller från någon annan. Det finns inte något krav på att sjukdomen covid-19 ska styrkas genom diagnos eller via provtagning för att en anmälan ska göras men det ska framgå av informationen att det rör sig om sjukdomen covid-19. Anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan ska göras oavsett om det tidigare gjorts en anmälan av allvarligt tillbud utan personskada till Arbetsmiljöverket.
Anmälan ska göras i samråd med skyddsombud och medarbetaren. Både skyddsombud och medarbetaren ska ha en kopia av anmälan.
För inlånad/inhyrd personal är det arbetsgivaren som lånar ut/hyr ut personalen som ansvarar för att göra anmälan och för studerande/praktikanter är det utbildningsanordnaren som har det ansvaret. Det är viktigt att ni samverkar och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
Medarbetaren ansöker om ersättning hos Försäkringskassan
Det sker ingen automatisk prövning av om berörd medarbetare har rätt till arbetsskadeersättning. Medarbetaren måste själv ansöka skriftligen om ersättning för arbetsskada hos Försäkringskassan. Vid prövningen måste vederbörande också uppfylla övriga krav för ersättningen.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) regleras i 11 § att arbetsgivaren måste dokumentera om arbetstagare har exponerats för smittämnen i riskklass 3 och riskklass 4 i samband med tillbud, olyckor eller annan oönskad händelse. Riskklass är klassificeringen utifrån smittämnets förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli. Coronaviruset tillhör riskklass 3. Observera att dokumentationskravet inte påverkas av klassificeringen av allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen.
Tillämpningsområde och ansvarig
Utifrån rådande situation med en allmän smittspridning i samhället är smittföreskriften tillämplig för alla verksamheter och alla arbetsuppgifter oavsett yrke. Med arbetstagare likställs enligt arbetsmiljölagen de som genomgår utbildning, med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshem. Föreskrifterna är således tillämpliga även på denna kategori.
I det här fallen måste det, till skillnad från anmälan av allvarligt tillbud, vara en händelse som innebär en så kallad "konstaterad exponering".
För inlånad eller inhyrd personal är det den arbetsgivare som lånar ut eller hyr ut personalen som ansvarar för dokumentationen. Det är viktigt att ni samverkar med varandra och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
För de som genomgår utbildning enligt ovan är det utbildningsanordnaren som ansvarar för dokumentationen. Det är viktigt att ni samverkar med varandra och tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till.
Konstaterad exponering
Med konstaterad exponering menas att smittämnen når arbetstagaren. Det kan bland annat ske genom:
- Att utandningsluften från en person är konstaterad infekterad i covid-19, inandas av en arbetstagare.
- Kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att viruset når mun, näsa eller ögon via exempel händerna.
- Att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära en person som är konstaterat infekterad i covid-19.
Konstaterad exponering innebär att det är säkerställt att arbetstagaren har exponerats för just coronaviruset. Om exempelvis en arbetstagare exponerats för coronaviruset via en person måste det vara bekräftat genom provtagning att personen är infekterad. En person kan exempelvis vara en patient, brukare, klient, elev, lärare, kollega, klasskamrat, besökare. Provtagningen måste ske med en validerad metod (PCR) men notera att arbetsgivare inte har någon skyldighet att se till att provtagning av medarbetare sker.
Från och med den 9 februari 2022 rekommenderar Folkhälsomyndigheten provtagning främst för patienter, omsorgstagare och personal inom hälso- och sjukvård och omsorg. Det innebär att andra verksamheter generellt inte kommer kunna uppfylla kravet på konstaterad exponering vilket i sin tur medför att dokumentationskravet inte aktualiseras. Det kan dock uppstå situationer där arbetsgivare även i andra verksamheter måste dokumentera konstaterad exponering. Det kan exempelvis vara då en person har exponerat en arbetstagare med misstänkt coronavirus och där arbetsgivaren får kännedom om att personen har genomfört ett positivt PCR-test.
Uppgifter som ska dokumenteras
- Namn på de medarbetare som har exponerats.
- Vilken typ av arbete som utfördes vid exponeringen.
- Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren exponerades för, i den utsträckning kunskap finns.
- En beskrivning av hur exponeringen skedde.
Enligt AFS 2018:4 Smittrisker bilaga 1B bedöms smittämnet SARS-COV-2 inte ge några långtidseffekter. Det betyder att uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen.
Sanktionsavgift
Om en arbetsgivare inte dokumenterar i enlighet med bestämmelsen i 11 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4) kan arbetsgivaren behöva betala en sanktionsavgift. Med arbetsgivare menas här den juridiska personen.
Genomför förebyggande åtgärder
Det är viktigt att arbetsgivaren utreder orsaken till exponeringen och vidtar förebyggande åtgärder så att inte fler medarbetare riskerar att bli exponerade för coronaviruset i samband med arbetet.
Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter, Arbetsmiljöverket
Dokumentation av exponering, Arbetsmiljöverket
Kom ihåg att arbetsgivaren är skyldig enligt 42 kap. 10 § Socialförsäkringsbalken att omedelbart anmäla en inträffad arbetsskada till Försäkringskassan. Från och med 1 april 2022 är arbetsgivaren inte skyldig att anmäla exponering av coronaviruset som allvarligt tillbud till arbetsmiljöverket.
Se frågan: Hur ska arbetsgivare hantera skyldigheten att anmäla sjukdomen covid-19 som arbetsskada till Försäkringskassan?
Se frågan: Från 1 april 2022 är sjukdomen covid-19 inte längre klassificerat som allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom. Ska arbetsgivare anmäla exponering för coronaviruset som allvarligt tillbud till arbetsmiljöverket?
Om den arbetstagare som insjuknat har vårdat/omhändertagit/vistats i samma rum/utrymme som en patient/brukare som är infekterad med det nya coronaviruset ska du betrakta det som att arbetstagaren har smittats i arbetet. Detta gäller oavsett om skyddsutrustning har använts eller inte har använts.
När ska tillbudsrapporering och anmälan om arbetssjukdom ske kopplat till Covid-19?
Rapportering av "Allvarligt tillbud utan personskada" samt "Arbetssjukdom" ska göras för de medarbetare i vars arbetsuppgifter det ingår att hantera det nya coronaviruset.
Ingår det inte i medarbetarens arbetsuppgifter att hantera det nya coronaviruset ska ingen tillbudsanmälan eller rapportering om arbetssjukdom genomföras.
Tillbudsrapportering ska göras om arbetsgivarens skyddsåtgärder eller skyddsrutiner har brustit. Bristen kan till exempel avse att exempelvis att skyddsutrustning har gått sönder, inte använts eller att gällande rutiner inte har följts.
Källa: Arbetsmiljöverket (läs mer här)
Nej - för att covid-19 ska räknas som en arbetssjukdom, ska det i arbetstagarens arbetsuppgifter ingå att hantera det nya coronaviruset i exempelvis laboratorieverksamhet, eller vårda personer, som är sjuka i covid-19.
Vi kan alla smittas av våra kollegor – influensa, vattkoppor, magsjuka etcetera. Dessa sjukdomar anmäls inte heller som arbetssjukdomar, eftersom de inte har orsakats av de egentliga arbetsuppgifterna.
Källa: Arbetsmiljöverket (läs mer här)
Nej. När en arbetstagare är sjuk innebär det inte per automatik att sjukdomen är en arbetssjukdom. Med arbetssjukdom menas att sjukdomen har uppstått till följd av arbetsuppgifterna.
För att en infektion med covid-19 ska räknas som arbetssjukdom, och anmälas som en sådan, ska det i arbetstagarens arbetsuppgifter vårda personer som är infekterade med covid-19.
Källa: Arbetsmiljöverket (läs mer här)
Om du har symptom på Covid-19 är det viktigt att du följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Läs mer om Folkhälsomyndighetens rekommendationer här.
Särskilda rekommendationer gäller för personal som arbetar inom vård och omsorg (inklusive funktionsnedsättning och IFO-verksamhet). Se Socialförvaltningens gällande rutiner och riktlinjer baserade på Smittskydd VGR.
Enligt AFS 2012:3 är det förbjudet att låta minderåriga arbeta med arbetsuppgifter inom de verksamheter där det finns smitta eller risk för smitta som klassats som riskklass 3 (Covid-19).
Minderåriga ska inte utföra arbetsuppgifter inom vård, äldreomsorg, funktionshinderområdet eller förskolan om det finns patienter, brukare eller barn med konstaterad eller misstänkt covid-19. Det är upp till arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare att, utifrån en riskbedömning, säkerställa att den minderårigas arbetsuppgifter inte innebär risk för kontakt med det nya coronaviruset utöver den risk som finns i samhället generellt under pågående pandemi med allmän smittspridning. Arbetsmiljöverket har nyligen ändrat sin information om minderåriga i vård, äldreomsorg, funktionshinderområdet och förskolan.
I övrig verksamhet kan anställning av minderåriga ske under förutsättning att arbetsgivaren säkerställer att den minderårige inte utsätts för smitta enligt riskklass 3.
Arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning samt att den minderåriga får en introduktion som även innehåller ett särskilt avsnitt om Covid-19.
I de fall arbete inte kan erbjudas med anledning av smittorisk för Covid-19 gäller följande:
- Undersök möjligheten att erbjuda ungdomen alternativa arbetsuppgifter där risken för att exponeras för smitta inte förekommer. Kan alternativa arbetsuppgifter erbjudas, kom ihåg att genomföra en riskbedömning!
- Om andra arbetsuppgifter inte kan erbjudas gäller ingånget avtal och ersättning utbetalas enligt överenskommelse. Tydliggör att medarbetaren ska stå till arbetsgivarens förfogande under avtalad period.
- Ta stöd av HR-enheten i ovanstående resonemang.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (PDF, nytt fönster)
Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.
Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.
När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:
Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade, varför arbetsgivaren bör vara mer restriktiv i till exempel skolan. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.
Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.
När vakant arbetspass uppstår och personal med likartat heltidsmått enligt anställningsavtalet inte finns att tillgå, kan det bli aktuellt att be medarbetare med ett annat heltidsmått att täcka upp. Om det avser enstaka pass utgår kvalificerad övertid. Handlar vakansen om flertalet pass under en längre period ska ett nytt, tillfälligt anställningsavtal skrivas enligt det nya heltidsmåttet. Det ordinarie anställningsavtalet blir då vilande under aktuell period.
Exempel: En undersköterska som har ett anställningsavtal med heltidsmåttet 37 h/vecka och som jobbar dag/kväll/helg behöver nu jobba ständig natt under två veckor för att täcka för sin kollega som är frånvarande. Här behöver du som chef göra en anställningsförändring i HR-portalen som genererar ett nytt anställningsavtal för den aktuella perioden med heltidsmåttet 36,33 h/vecka (ständig natt). Observera att detta är ett av många exempel, då det finns fler heltidsmått enligt kollektivavtalet.
Anledningen till att ett nytt anställningsavtal behöver skrivas är att vi som arbetsgivare enbart kan leda och fördela arbetet inom anställningsavtalet ram (AB § 6).
Ovanstående exempel innebär en väsentlig förändring av arbetstiden mot vad ordinarie avtal anger för medarbetaren. Därför behöver ett nytt tillfälligt avtal tecknas.
OBS! Detta är inte att jämföra med vikariatsförordnande som avser tillfällig arbetsskyldighet inom hela kommunen.
I nuvarande situation med snabb smittspridning av Covid-19, är frågan om att säkra bemanning i verksamheterna av största vikt. Vissa verksamheter har mindre arbetsbelastning än vanligt, medan andra såsom vård- och omsorg har högtryck.
Som chef behöver du då sannolikt ta snabba beslut att exempelvis beordra övertid, byta scheman, tillfälligt byta arbetsplats, vikariera för annan arbetstagare eller fullgöra jour och beredskap.
Kommunen behöver även se över möjligheter till att arbetstagare kan hjälpa till där de behövs mest inom kommunens verksamheter.
Förändringar gällande när, var och med vilka arbetsuppgifter arbetstagaren utför arbetet bör i första hand ske med grund i frivillighet från arbetstagaren och genom dialog. I dagens läge är det säkerligen många som förstår allvaret i situationen och vill göra vad de kan för att hjälpa till.
Det är självfallet också viktigt att arbetsgivaren är lyhörd för om arbetstagare har giltiga skäl att avstå. Lika viktigt är det att arbetsgivaren också tar hänsyn till vilken kompetens arbetstagaren har och inte ger andra arbetsuppgifter än som arbetstagaren faktiskt förmår utföra.
Kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (§ 6) anger en möjlighet för arbetsgivaren att genom ett vikariatsförordnande tillfälligt ge arbetstagaren arbetsuppgifter som normalt ligger utanför arbetsskyldigheten i anställningsavtalet. Det innebär att arbetstagaren tillfälligt kan behöva vikariera för någon annan i dennes arbete för att säkerställa att viktig verksamhet fortsätter bedrivas. Vikariatsförordnandet innebär alltså en omfattande arbetsskyldighet för arbetstagaren som även i vissa situationer kan sträcka sig utanför avtalsområdet, men det är alltid av tillfällig natur och därmed tidsbegränsat. Om du i din verksamhet har medarbetare som tillfälligt kan arbeta inom t.ex. vård och omsorg så kan därmed ett vikariatsförordnande ske.
Tibro kommun tillämpar SKR:s principer fullt ut och vikariatsförordnandet ska i första hand bygga på frivillighet. Om resurserna inte räcker pga. att fler inte frivilligt vill arbeta utanför sitt avtalsområde så kan arbetsgivaren beordra arbetstagare att utföra arbete. Var noga med att tydliggöra att vikariatsförordnandet gäller i samband med rådande krisläge och för individen är det ett tidsbegränsat uppdrag.
Observera att detta inte handlar om en förflyttning! Arbetstagaren arbetar fortfarande enligt sitt anställningsavtal men tillfälligt med andra uppgifter.
Det är i övrigt ingen ändring och något nytt anställningsavtal behöver inte tecknas i detta läge. Detta innebär att medarbetaren behåller sin lön precis som vanligt.
Det är dock viktigt att varje chef i samtal informerar sina medarbetare varför ett vikariatsförordnande kan ske och vad det innebär samt tydliggör att alla resurser kommunen har att tillgå är viktiga för medborgares liv och hälsa och för att vi tillsammans ska klara rådande situation.
Kommunens ledningsgrupp har beslutat att varje förvaltningschef, i dialog med förvaltningens chefer, identifierar förvaltningens totala behov och vilka personalresurser som finns. Det är förvaltningschef som signalerar till kommunchef att vikariatsförordnande behöver ske pga. personalbrist. Det är alltid närmsta chef som beordrar sin medarbetare att tillfälligt arbeta inom annan verksamhet/förvaltning.
Om medarbetare konstaterats blivit drabbade av Coronaviruset ska arbetsgivaren bevara sekretessen precis som vid övrig sjukfrånvaro. En arbetstagares hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt är det därmed tystnadsplikt som gäller för arbetsgivaren. Som offentligt anställd gäller offentlighets- och sekretesslagen, och i synnerhet kapitel 21 och kapitel 39 som innehåller fler skyddande bestämmelser för arbetstagaren om just denna typ av tystnadsplikt och sekretess.
Kapitel 21 gäller oavsett var hälsouppgiften förekommer och i kapitel 39 anges att anställdas hälsouppgifter omfattas av sekretess om det kan antas att personen eller närstående till denne lider men.
Att bryta mot lagstadgade tystnadsplikter är brottsligt och finns straffsanktionerat i 20 kap 3 § brottsbalken.
Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget. Beslutet gäller från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022, oavsett sjukdomsorsak.
Arbetsgivare gör karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. För 2021 är ersättningen som högst 810 kronor och för 2022 1027 kronor.
Försäkringskassan har en e-tjänst inrättad för ansökan om ersättning för karensavdraget.
Rätten till föräldraledighet, studieledighet, ledighet för att bedriva näringsverksamhet och ledighet för fackligt arbete föreligger med stöd av lag.
Redan beviljad sådan ledighet kan inte ensidigt återkallas eller avbrytas av arbetsgivaren.
Däremot kan arbetsgivaren alltid ha en dialog om arbetstagarens möjligheter att återgå i arbetet tidigare, helt eller delvis, och på så sätt bli överens om att en tjänstledighet bryts.
Utöver ovan nämnda tjänstledigheter finns även tjänstledighet av andra skäl som arbetsgivare och arbetstagare är överens om.
Möjligheten att avsluta sådan tjänstledighet beror då på hur det avtalet ser ut.
Om inget anges om villkor för avbrytande av tjänstledigheten utan endast vilket period tjänstledigheten gäller, kan avtalet inte ensidigt brytas/återkallas av någon part.
Däremot kan arbetsgivaren ha en dialog med arbetstagaren och komma överens om att tjänstledigheten avbryts helt eller delvis, förskjuts eller inte påbörjas alls.
Utifrån rådande smittspridning har Regeringen lagt fram förslag om att krav på läkarintyg från dag 8-14 i sjukperioden tillfälligt slopas vid egen sjukdom. Även krav på läkarintyg från dag 8 -14 vid vård av sjukt barn förslås slopas tillfälligt med anledning av pandemiläget.
Förslagen trädde i kraft den 7 februari och gäller till och med den 31 mars 2022.
För vikariatsförordnanden av kortvarig karaktär rekommenderar SKR att inte ändra på arbetstidsmåttet för arbetstagaren om måttet är annat i vikariatsförordnandet jämfört med ordinarie anställning.
Om vikariatet däremot beräknas vara under en längre period ska arbetstidsmåttet anpassas efter de förutsättningar som gäller där arbetstagaren vikarierar.
Värt att notera är att om arbetstagaren är anställd på bilaga U eller M så ska fortfarande de villkoren runt arbetstidsförläggning gälla i grunden. Detta utifrån att bilagorna har annan struktur och hantering gällande arbetstiden.
Arbetstagaren ska följa den förläggning av arbetstid som verksamheten har där hen vikarierar. Om exempelvis den verksamhet som arbetstagaren är förordnad att vikariera inom har arbetstidsförläggning under helger och kvällar så innebär vikariatet även en skyldighet för arbetstagaren att fullgöra arbetstid på dessa tider. Det samma gäller om det finns behov av jour och beredskap.
Samtliga bestämmelser om ersättning i AB (§§ 20-24) gäller som vanligt på vikariatsförordnandet. O-ersättning ska utbetalas om arbete utförts under sådan tid, övertidsersättning gäller vid beordran och om vikariatet innebär att arbetstagaren får ändrad arbetstidsförläggning så gäller ersättning för förskjuten arbetstid (9 dagar).
Värt att notera är att för lärare anställda på bilaga M gäller inte bestämmelsen om förskjuten arbetstid. Istället gäller arbetstidslagen som innebär att förändrad arbetstidsförläggning vanligtvis ska meddelas med 14 dagars varsel.
Om arbetstagare som har ett arbetstidsmått på 40 timmar per vecka behöver arbeta under någon så kallad lätthelgdag, vilket kan bli aktuellt med anledning av kommande påskhelg, så ska denna arbetstid ersättas med övertidsersättning enligt AB § 20.
En huvudman kan under vissa förutsättningar besluta om att stänga en skola eller förskola med kort varsel av exempelvis smittskyddsskäl eller arbetsmiljöskäl, på samma sätt som andra arbetsgivare. Det regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Om eleverna inte kan få ta del av utbildning under en kortare tid kan skolan ofta kompensera dem för detta genom olika åtgärder. Skolverket informerar löpande kring detta.
Coronaviruset (covid 19) – information till skolor och förskolor, Skolverket
Information till skola och förskola om covid-19, Folkhälsomyndigheten
För att underlätta för huvudmän att säkerställa elever den undervisning dessa har rätt till har regeringen fattat beslut om en särskild förordning som ska gälla i de fall huvudmannen tvingats fatta beslut om stängning av en skola. Förordningen möjliggör bl.a. förlängda skoldagar och förläggning av undervisning under lördag, söndag och lovdagar.
Lärare som arbetar enligt Bilaga M (ferieanställning)
I det fall en skola stängs ned gäller fortfarande angivet schema och arbetstagaren behåller sin lön. Arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande under den tid som denne är schemalagd, och kan utföra de arbetsuppgifter som rektor bedömer är möjligt utanför arbetsplatsen. Reglerad arbetstid och förtroendearbetstid gäller alltjämt enligt avtal, med den skillnaden är att den reglerade arbetstiden istället utförs på annan plats och kan innehålla andra arbetsuppgifter än normalt.
Lösningar för hur verksamheten ska bedrivas under tiden för stängning kommer sannolikt att se olika ut bl.a. mellan olika skolformer, skolor och i olika ämnen. Det finns också möjligheter att lägga om planering för arbetets innehåll. Dagar som tidigare var planerade för fortbildning kan istället användas för annat arbete (som t.ex. undervisning av elever) eller vice versa.
Därutöver gäller Allmänna Bestämmelser § 6 även för lärare (skyldighet att vikariera för annan arbetstagare vilket även kan innefatta att utföra andra arbetsuppgifter).
I de fall en stängning eller en förändring beräknas bli långvarig kan lärare anställda på Bilaga M få en ändrad förläggning av A-dagar. Besked om sådan ändring ska lämnas till arbetstagaren minst två veckor innan ändringen ska träda i kraft. Det kan innebära att A-dagar flyttas till tid om förut varit lov eller till röda dagar.
Om verksamheten kräver fler än 194 A-dagar gäller övertidsersättning enligt AB. Om en förändrad eller utökad förläggning av A-dagar skulle innebära en kortare ferieperiod (sommarlov), är det viktigt att säkerställa en sammanhängande ledighetsperiod om minst 45 kalenderdagar.
Medarbetare med semestertjänst
För medarbetare med semestertjänst kan inte arbetsdagar flyttas på samma sätt som för medarbetare med ferietjänst. I det fall en skola eller en förskolan stängs ner behåller medarbetarna sin ordinarie arbetstid och lön. Arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande under den tid som denne är schemalagd, och kan utföra de arbetsuppgifter som rektor bedömer är möjligt utanför arbetsplatsen.
Vid behov att flytta personer till andra arbetsställen, se info kring det.
Som anställd i Tibro kommun omfattas du av ett antal försäkringar, bland annat från AFA-försäkring. Via nedanstående länk kan du läsa mer om vad som gäller för AFA-försäkringarna avseende Coronaviruset, Covid-19.
Utgångspunkten är att arbetsgivaren ansvarar för verksamheten och behöver alltid säkra att det finns tillräcklig bemanning inom exempelvis hälso- och sjukvård. I en situation där arbetstagare känner oro kan det vara lämpligt att understryka att oro för smitta inte arbetsrättsligt är ett giltigt skäl att vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller inte infinna sig till arbetet.
Men arbetsgivaren behöver självfallet ta hänsyn till om det finns enskilda arbetstagare som är i en särskilt utsatt position. Det kan exempelvis handla om personer som extra infektionskänsliga eller har anhöriga som är det. Det behöver därför göras en individuell bedömning i varje situation där arbetstagare signalerar stark oro eller vägran att arbeta.
Som arbetsgivare är det viktigt att respektera och bemöta oron för smitta hos medarbetare för att komma i kontakt med personer som är smittbärare eller sjuka i Covid-19. Arbetsgivaren behöver ta tid för att ha en dialog med sin personal om hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt. Samtliga på arbetsplatsen bör ta del av den information som Folkhälsomyndigheten publicerar, det regionen och smittskyddsläkare informerar om status i länet samt de riktlinjer och råd som finns framtagna gällande bemötande av smittade eller sjuka i Covid-19.
Det är viktigt i alla lägen att vi hanterar varandra med respekt. Detta är extra viktigt i rådande situation. Varje medarbetare reagerar olika samt har olika livssituationer som kan bidra till en ökad oro. Det är därför viktigt att man tillåts sätta ord på sin upplevelse och vad det innebär för personen som individ och oss som grupp.
Att skämta om eller förlöjliga omständigheterna kring Coronaviruset är inte lämpligt, då vi aldrig säkert kan veta hur någon i gruppen upplever situationen.
Bokas vikarier av på ett sedan tidigare inbokat pass har vederbörande rätt till den ersättning som personen skulle ha fått för det arbetade passet. Ingånget avtal gäller enligt Avtalslagen.
Kan vi som arbetsgivare erbjuda vikarien arbete på annan enhet inom berörd förvaltning går det givetvis bra.
Exempel: Timanställd undersköterska var inbokad på ett pass på Bonargården men av olika omständigheter behövs inte timvikarien där längre. Vakant undersköterskepass finns istället på Brittgården. Eftersom medarbetaren är anställd som undersköterska inom socialförvaltningen är det korrekt och okej att erbjuda arbetspass på denna enhet istället.
Om vikarien tackar nej till annan placering på sitt inbokade pass och därmed inte utför arbete enligt avtal ska ingen ersättning (lön) utgå.
Det finns ingen tidsaspekt i hur tätt inpå en medarbetare kan dra tillbaka sin semester.
Rådande situation är ett prekärt läge och innebär särskilda omständigheter. Utgångpunkten är att vi som arbetsgivare behöver vår ordinarie personal i verksamheten så långt det är möjligt.
Om en medarbetare har varit på utlandsresa uppmanas du som chef att föra dialog med medarbetaren om hur hen mår innan vederbörande kommer tillbaka i tjänst.
Uppvisar han/hon några som helst sjukdomssymtom ska vederbörande sjukskriva sig och inte komma till jobbet.
Som chef ska du även göra en bedömning av om det finns risk för att vederbörande kan bära på smittan utifrån er dialog. I dessa fall kan det bli aktuellt att föra dialog med förvaltningschef för beslut om avstängning med bibehållen lön enligt AB § 10 för att minimera smittspridning.
Medarbetare som upplever allvarliga symptom ska kontakta vården. Se mer information via denna länk:
Arbetsgivaren ska hantera alla medarbetare enligt samma rutin, oavsett om man arbetar i andra organisationer eller inte. Är vikarien frisk ska arbete utföras enligt avtal, är medarbetaren sjuk eller uppvisar symptom ska vederbörande inte komma till jobbet.