Att redovisa dina källor

När du skriver en faktatext där du hämtat information från andra författare, t.ex. från en bok, ett uppslagsverk eller på internet ska du tala om var du hittade informationen - skriva s.k. källhänvisningar.

Som regel gäller att du ska ange källa varje gång du skriver något som inte är allmänt känt. Det finns flera anledningar till att redovisa källor:

• Du är skyldig enligt upphovsrättslagen att göra det
• Det ska vara lätt att skilja på dina egna åsikter och slutsatser och andras
• Den som läser texten kan kontrollera att du tolkat källan rätt
• Den som är intresserad av ämnet får tips på mer läsning i ämnet

Det finns tusentals olika källhänvisningssystem. Många vetenskapliga tidskrifter kan t.ex. ha en helt unik standard. Den familj av system som används mest inom samhälls- och naturvetenskap kallas Harvard- eller parentessystem. Inom språkämnen och historia använder man ofta Oxford- eller fotnotsystem.

Harvard- eller parentessystemet

Den här typen av källhänvisning består av två delar, en förkortad beskrivning av källan som står i texten och fullständig beskrivning av källan, en referens, som finns listad efter texten. Källhänvisningen enligt parentessystemet består av två delar. Den första står i texten och kallas därför texthänvisning (se exempel 1 nedan). Det är en förkortad beskrivning av källan. Den andra delen - som kallas referens - är en fullständig beskrivning av källan, och den placeras i en källförteckning (se exempel 2 nedan) i alfabetisk ordning efter själva texten.

• Exempel 1: Frankelius menar att marknadsföring handlar om att skapa möten (Frankelius 1997, s. 39).
• Exempel 2: Frankelius, Per (1997). Kirurgisk marknadsföring : skapande av möten och relationer i en föränderlig värld. Malmö: Liber Ekonomi.

Oxford- eller fotnotssystemet

Källhänvisningen enligt fotnotssystemet har tre delar. Den första är en upphöjd siffra som står i den löpande texten, efter den mening den hänvisar till (se exempel 3 nedan).Den andra kallas fotnot och är en beskrivning - en referens till källan på nedre delen av samma sida som den upphöjda siffran (se exempel 4a). Nästa gång du använder samma källa i texten behöver du inte skriva hela referensen i fotnoten, utan bara en förkortad beskrivning (se exempel 4b). Den tredje delen är en beskrivning av källan som placeras i alfabetisk ordning i källförteckningen efter själva texten (se exempel 5).

• Exempel 3: Frankelius menar att marknadsföring handlar om att skapa möten.1 Han hävdar också...
• Exempel 4a, (första gången källan förekommer i en fotnot): 1Per Frankelius, Kirurgisk marknadsföring : skapande av möten och relationer i en föränderlig värld. Malmö, 1997, s. 169-171.
• Exempel 4b, (tidigare refererad källa återkommer): 3Frankelius, 197, s. 200.
• Exempel 5: Frankelius, Per, Kirurgisk marknadsföring : skapande av möten och relationer i en föränderlig värld. Malmö, 1997.